Det var läggdags. Jag o hubby låg och småpratade i sängen. Kom på att det kanske vore dags att börja planera nästa sommar redan. Hur vi ska lägga upp ledigheter under barnens sommarlov. Någonstans ifrån drog jag plötsligt ”Bilsemester!” . Vart? Nå Europa! Hm..tja. Why not?
Jag hade tagit emot ett vikariat fram till mars på Borgå sjukhus (jo, ända till Borgå åkte jag) och hade tänkt göra ”keikka” efter det, för att styra lite mer över ”fritiden” med barnen. Och även vara ledig mer under sommaren. Han har ganska bra möjlighet att påverka när han tar ledigt från sitt ordinariejobb. Alla andra jobb han håller på med kan han bara låta bli att planera in.
Så när? Äldsta sonen ska på skriftskoleläger efter midsommar, så före det! Grundskolan i Helsingfors tar sommarlov 2.6.218. Så efter det. Då var vi redan en bit på vägen. Inte bokstavligen då. Och i juni brukar det väl inte vara så varmt och så trångt i södra Europa? Vi hade (har) alltså ingen erfarenhet av dylika påhitt. Men känner ivern komma!
Som tur hade vi kommande sportlovsresan att vänta på före sommarn. Dominikanska republiken njöt vi av för ett par veckor sedan. Det var på alla sätt en lyckad resa, även om många förvånats över att vi åkte så långt för en vecka. Det var det värt. Kanske det blir i annat inlägg. Om jag får foton överförda på ett smidigt sätt. För ett sådant inlägg kräver bilder. Nu lyckas jag inte med det. Att få hit nån bild, fast jag trodde det sku gå via mobilen. Mobilen ville bara erbjuda bilder från 2016. Suck.
Vardagen är ett pussel med skiftesarbetande vuxna och 4 skolbarn. Visst är hemma bäst men en liten resa nu och då, eller att planera, drömma och vänta på en, ger ett guldskimmer på vardagsrumban. Liksom ett glas bubbel. Tanken på en blogg uppstod när vi nu planerar roadtrip till sommaren 2018. (Vink: Öppnar man bilderna i texten blir kvaliteten bättre).
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
-
Mycket prat om höstlovets vara eller inte vara. Jag är ändå starkt av den åsikten att det är ett bra lov. I alla fall som vi här i huvudstad...
-
Ja, det är faktiskt 2 veckor sedan konfirmationen redan! Men den vill jag ändå spara som ett minne även här. Märkte just när jag ögnade ige...
-
Det är alltid lite vemodigt när en resa tar slut. Hur kort eller lång den än varit. Imorse vaknade vi till strålande sol. Igen. Öppnade fön...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar